onsdag 22 juni 2016

Charleston

Vi har nu kommit till Charleston och allt känns superbra igen. Staden är fantastiskt fin och vi har idag turistat runt i 37 gradig värme. Det var sååå varmt men vi kämpade alla på. Vi åkte trolley i stan och gick till rainbow row som är en radda hus som är de första i sin stil i USA. 



Staden har en sorglig historia bakom sig med slaveri och elände. Man kan åka till gamla plantager för att se hur det ser ut men vi valde att ta några timmar vid poolen istället då det var så otroligt hett. Vi bor på ett jättefint hotell strax utanför Charleston och vi njuter av det då gårdagens ställe inte hörde till det fräschaste.






Pär o Fredrik har förberett sig för resan genom att leta bra matställen. Hör i Charleston låg ett av ställena de hittat bara några minuter från hotellet. Det hette Swig&swine och var såå coolt. De grillade och rökte all mat så det luktade ( och smakade) bara helt underbart. Lokalen var en gamal omgjord bilverkstad ocg såg inte mycket ut för världen utifrån. Men åh vad vi åt och vad gott det var. De gör ett kanonjobb med att hitta bra matställen våra män. Nu ska här sovas och i imorgon har vi lovat barnen några badtimmar innan vi far vidare till Savannah, Georgia.



tisdag 21 juni 2016

Myrtle beach

Idag, tisdag, kom vi till Myrtle beach vid 13:30. Vi bokade hotellet igår för att få det vi ville: nära restauranger, parkering, wi-fi och pool. Vad vi kom till var en enorm resort med MÄNGDER av amerikanska turister. Och när vi pratar amerikanska turister bryr de sig inte om trängsel eller ljudvolym direkt. I alla fall inte i Myrtle Beach. Poolerna var fullsmockade med folk och DJ:s spelade och skrek i högtalare. Pär tittade på mig och frågade: -imorgon åker vi vidare, va? Inte riktigt hans cup of tea. Vi var hungriga och tänkte att lite mat gör nog susen. Vi hittade ett skaldjurshak som hade buffé med både skaldjur, fisk, kyckling och kött. Fanns något som passade alla!! Trodde vi. Av allt vi åt var det en sak som smakade okej. Allt annat var heeeelt smaklöst. Våra män som är riktiga gormander blev mer och mer frustrerade. En glad liten tjej kommer fram och säger att hon vill ta en bild på oss som minne av vårt besök på restaurangen. Vi tryckte fram några leenden och fick med oss ett vykort hem.vi skrattade så vi tjöt då vi gick ut från vårt dåliga resturangbesök. Pär ocg Fredrik de muttrade mest något om att det  blir bra att åka vidare till Charleston imorgon.








Jacksonville, north carolina

Som 10-åring berikades mitt liv med en extra mamma då min pappa träffade min styvmamma Christina. Hon har tidigare bott många år i USA och då i den lilla staden Jacksonville i north Carolina. Självklart ville vi åka dit för att se vart det är hon "hållit till" då vi ändå hade vägarna förbi. Tyvärr hade vi ingen adress att gå på men vi hittade en kyrka och en mataffär, men annars var "stadskärnan" ganska övergiven och istället utbredd med stripmalls och bensinmackar en bit ut ur stan. Du fanns i våra tankar idag Christina och jag är i alla fall så lycklig att du återvände till Sverige och så småningom till mig och pappa. Tack för att du finns❤️




måndag 20 juni 2016

Outer banks

OHöjdpunkterna idag har varit många. Det märks på miljön att vi kommer allt längre söderut. Majsfälten blir allt högre och vi börjar plötsligt åka längs aligatorvatten och se annorlunda djur som pelikaner (och kackerlackor!!!!) och sköldpaddor. Vi tog rutten längs kusten som går ut på stora sandbanker i Atlanten, outer banks. Här ligger massor av urgulliga små samhällen med fantastiska stränder och pirar som sträcker sig ut i Atlanten. Vi stannade i ducks och kill devil hills. Tyvärr var vågorna väldigt stora så bada gick inte, men vi stod länge i vattnet och bara njöt av den ro som infinner sig av vågor som rullar.



Efter ett långt stopp for vi vidare söderut och det var ren transportsträcka för att ta oss så långt ned som möjligt. Vi bestämde rutt redan igår och föll för staden Beaufort som visade sig vara en riktig lyckträff. Jättefint med en liten marina med yachter som låg i hamn. Här övernattar vi tills imorgon och far sen vidare till myrtle beach. Ett litet öde inträffade då vi kom tillbaka till hotellet efter middag. En kackerlacka sprang mot mig o Maria precis utanför vårt rum. Ni som känner oss förstår vad som hände. Vi skrek så hela hotellet vakna och gav oss inte förrän Fredrik hoppat ihjäl den...






Virginia beach

Det är nu här tidig morgon och övriga rummet sover. Snart ska de väckas och vi ska fara vidare. Vi befinner oss strax utanför Virginia beach på ett ställe som heter Founders Inn. Ett superfint ställe som mer liknar ett slott eller mansion än ett hotell. 


Hit kom vi igår efter 4-5 timmars körning från Washington. Den här gången körde jag och det går hur bra som helst. Det här landet är gjort för bilkörning så är det bara. Vi hade redan hemma i Sverige bestämt oss för att inte bo inne i Virginia beach då vi inte tyckte det såg så roligt ut. Och vad rätt vi hade! Vi for in för vi tänkte om barnen ville doppa sig o Atlanten. Stan ser ut som om den är byggd och bortglömd nånstans på 70-talet. Vi doppade tårna i Atlanten och for därifrån inom en timme. 



På hotellet badade vi pool och det var välbehövligt efter många dagars gåing i varma storstäder. På hotellet fanns en resturang där det var härlig stämning. Det var nämligen final i basketligan och Cleveland tog hem NBA- titeln mot golden state (SAN fransisco). Härligt med lite liv och folk som vågar leva ut! Efter att ha delat på några pepperonipizzor var vi nöjda och redo för sängen. Men vi avslutade kvällen i gungstolarna på verandan i den härliga sommarnatten småpratande om vad mycket vi upplevt på bara en vecka. Känns som om vi varit borta i flera veckor!!! Det bästa är att vi har tre veckor kvar !!!!




söndag 19 juni 2016

Arlington cemetery

Söndag och fars dag här i USA. Pär fick ett grattis i alla fall, men nån måtta får det va tycker jag. Det räcker väl att fira det i november.... Söndag morgon öppnar frukostställena lite senare vilket ställde till det lite för oss då vi vill utnyttja varje timme och komma iväg i tid. Det slutade mer att vi gick till sjukhuset (George Washington universal hospital) och åt frukost. Det var verkligen ingen höjdare. Tänk att det är samma över hela världen; sjukhus har en stämning och lukt som bara inte är uppiggande. Vi tryckte i oss det vi köpt och gick tillbaka till hotellet för att checka ut. 
Innan vi åkte vidare från Washington Belle vi besöka Arlington cemetery. Det var mäktigt, stämningsfullt och vackert. Vi gick till den okända soldatens grav och JFK:s grav. Vid JFK:s grav brinner en eld Jackie Kennedy onassis tände vid begravningen av hennes make och som hållits vid liv sedan dess. Vid platsen rådde total tystnad och stillhet fast det var fullt av folk. Amerikanerna är verkligen måna om att visa sina stupade landsmän värdighet och respekt. 





lördag 18 juni 2016

Washington DC

Vi vuxna + Wilma (som nästan är vuxen) gick upp lite tidigare och drog ned till Lincoln memorial. Det var lite folk men redan då otroligt varmt. Vi tog lite bilder och gick "hem" för att få liv i tonåringarna. De var snabbt klara och vi gick iväg för att äta frukost. Tuva vill inte gärna ha några "konstigheter" på sina mackor så hon beställde en ost och skink-smörgås. Då vi kom till vårt bord upptäckte hon snart att det blivit något fel då det ramlade ut både grönsaker och scrambled eggs ur mackan. De gjorde självklart en ny till henne och då fick hon två mackor istället. Hon är inte så stor i maten så efter en var hon mätt och funderade vad hon skulle göra med den andra. Pär sa att han tyckte hon skulle ge den till en hemlös och sagt och gjort knallade hon rakt över gatan till en hemlös man. Hon sa så fint till honom att hon hade en macka över och frågade om han ville ha den. Han blev sååå glad!!! Det värmde mitt hjärta att se henne göra den stackars mannen så glad!!
Därefter började vi vår sightseeing i Washington. Det är väldigt praktiskt att alla sevärdheter som är absolut måste ligger runt samma enorma gräsområde, the mall. Vi började i ena änden och Lincoln Memorial och tog oss sedan upp via Washington memorial (obelisken) till national air and space museum och så småningom Kapitolium.





Vita huset tog vi på tillbakavägen och då var det trötta barn. Hettan har varit enorm och enligt stegräknaren i telefonen har vi gått 2 mil idag. Vi har dock upptäckt att våra telefoner mäter lite olika... Trots att vi vuxna idag har gått lika långt har Pär idag av nån konstig anledning gått 2,2 mil (2 km längre än oss andra)... Då Maja upptäckte att man kunde mäta antal steg blev det ett fasligt springande på henne. Fram o tillbaka och hit och dit i över 30 graders värme. Allt för att vinna. Är man vinnarskalle så är man.



Det är andra gången i mitt liv jag besöker Washington och jag slås av samma sak den här gången. Det är så rent och fräscht överallt!! Verkligen rn fantastisk storstad jag gärna återvänder till. Imorgon besöker vi arlington heights och Pentagon innan vi far vidare mot Virginia beach. Kram till alla som läser detta hemma!!